Gravid v39

Bloggen har fått komma lite åtsidan nu på sistone. Jag har mestadels fokuserat på att jobba med företaget och med Instagram. Men jag vill ändå uppdatera hur det går i graviditeten.
I fredags gick vi in i v39. Så idag är det 9 dagar kvar tills liten borde komma ut.
Precis som alla andra höggravida mammor så vill man bara få ut ungen nu… lite så är det väl med mig också. Samtidigt som jag är tacksam över att jag hinner jobba så mycket som möjligt nu inte bebis kommer.

Vissa nätter sover jag helt okej om bara vaknar tre-fem gånger… medans vissa nätter så ligger ja fortfarande vaken i 3-4 timmar innan jag kan somna om.

Man märker mer och mer at kroppen övar sig på vad som komma skall. Det är mer sammandragningar, mer förvärkar och mer ilningar.

Men jag är fortfarande igång och tränar även att träningen blir en väldigt lugn sådan.

Förvärkar och filminspelning

Förvärkarna bvörjar bli rätt jobbiga nu. Jag kan helt ärligt säga att jag gärna hade väntat lite med de någon vecka till så jag kunde beta av så mycket som möjligt med jobbet. Eftermiddagarna och kvällarna är värst. Det gör mig lite stressad över att det är så mycket jag vill hinna med att göra innan det är dags för att kunna slappna av första tiden med bebis…

Idag ska jag iallafall försöka mig på att filma och träna här hemma. Jag hoppas kroppen är medgörlig.
Jag ska försöka att se till att ha ett gäng med träningsfilmer innan kiddo behagar att dyka upp. Önska mig lycka till!

Gravid v37

Igår åkte jag och Josef till Stockholm. Känns lite läskigt att åka iväg så här sent i graviditeten och samtidigt som jag hade så mycket onda sammandragningar i måndags. Men jag tänker att det finns ju sjukhus i Stockholm. Haha!

Så mysigt att komma iväg en ”sista” gång bara Josef och jag på ett tag. Vi bor i Hammarby Sjöstad i en hotell lägenhet. Förhoppningsvis får jag till lite träningsfilmer här med. Gummibanden är iallafall med!

Det känns som att jag bara upprepar mig från gång till gång men sömnen är fortfarande fruktansvärt dålig. Det nya nu är förvärkarna, både onda och inte så onda. Men det är klart att det närmar sig.

I onsdags var jag på MVC igen för att kolla hur bebis ligger. Jag trodde jag skulle börja gråta när hon sa att bebis har vänt sig om och ligger med huvudet nedåt. Den är fortfarande ruckbar men hon trodde inte att den skulle ändra sig tillbaka. Vi fick även göra ett ultraljud för att vara riktigt hundra på att den faktiskt vänt sig. Bebis är så lik Teo i profilen. Undrar om de kommer vara lika varandra.

Har du kontroll över din träning?

Varför tränar du? För att du måste på grund av att du får problem med kroppen eller för att du måste för att uppnå någon form av ”perfektion”.
Tränar du för att du mår bra av det eller för att du tycker det är roligt? Eller för att du känner en inre stress om du inte tränar?

Träningen ska aldrig ha dig i något grepp, eller ha kontroll över dig. Det ska aldrig vara något straff. Det är du som ska ha kontrollen över ditt liv, över din träning.

Glöm aldrig det!

Gravid v 36

Nästa vecka är det dags för ett till besök hos mödra för att se om bebis har velat vända sig om. Om man funderar på hur sparkarna känns så känns det inte så troligt att den gjort det men man kan ju alltid hoppas att man känner fel.
Har inte bebis vänt på sig så blir det ett vändningsförsök.

Jag har helt slutat med styrketräningen nu. Jag lyfter alltså inga vikter längre. Men tränat har jag inte slutat göra. Nu tränar jag med olika gummiband här hemma. Det känns mycket bättre kroppsligt och det är roligt att Teodor vill vara med på ett hörn.

Klådan har som sagt blivit bättre men rest less legs värre. Jag sover fortfarande väldigt dåligt och är vaken mellan 1-3 timmar per natt. Jag försöker att tänka att det är bra för kroppen att börja vänja sig men den dåliga sömnen har ju hållit på sedan i början av graviditeten så man börjar känna sig lite sliten…