Hur ser jag på förlossningen?

Jag vil absolut inte skrämma någon… samtidigt så vill jag vara ärlig om hur jag känner inför förlossningen som är nära nu. Jag är en person som gärna vill ha kontroll. Under en förlossning har man inte kontroll. Förlossningen med sonen var väldigt utdragen. Jag hade smärtsamma värkar som inte gjorde någon nytta så jag fick värkstimulerande dropp ett flertal gånger, vilket ledde till att det bara gjorde ännu ondare men jag öppnade mig väldigt långsamt. Och ska jag vara helt ärlig så minns jag inte mycket mer än att jag flera gånger tänkte: Min rygg går av.

Så min erfarenhet från min tidigare förlossning gör mig ännu mer orolig för hur denna kommer gå. Jag är rädd att bli lämnad kvar ensam. Samtidigt som jag vet att jag kan inte ha bättre stöttning som har Josef där. På ett eller annat sätt kommer ju bebisen ut… men ja ska inte sticka under stolen med att jag är orolig för hur det kommer gå.

Något jag måste förlita mig på är att min kropp vet vad den ska göra och att jag är i trygga händer på sjukhuset.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.